Om valet i september i år resulterar i ett maktskifte kommer det såklart att innebära en rad förändringar för det svenska samhället. Både små och stora saker kommer att genomgå förändringar, både saker som berör gemene man direkt och indirekt. Nyligen gick Moderaterna ut och meddelade att om en alliansregering skulle ta över makten i Sverige i höst så kommer eventuellt flera idag statliga bolag att bli till salu. Två bolag som ligger i ”riskzonen” för att säljas är bolåneinstitutet SBAB samt statens andel i telefoni- och bredbandsjätten Telia, sammanlagt värda uppemot 90 miljarder kronor.

Vad är det då som för alliansen att vilja göra sig av med Telia? Enligt Liberalernas Jan Björklund är anledningen följande. Svenska staten har som bekant kontroll över SVT, även om SVT inte direkt ägs av staten utan finansieras med hjälp av licensintäkter, så är det ändå Riksdagen som styr. Telia har under en tid visat intresse för att köpa Bonnier Broadcasting, som in sin tur äger både Cmore och TV4. Ett sådant förvärv där Telia äger Bonnier Boradcasting skulle innebära att svenska staten äger eller i varje fall har makt att utöva stor kontroll över samtliga eter-tv-sändningar i Sverige. Det är här skon klämmer för Björklund som ställer sig mycket tveksam till att staten ska ha sådan makt, det är ”helt fel tänkt”, som han själv uttrycker det i en intervju till DN.

Utspelet har mött mothugg från Socialdemokraternas Mikael Damberg. Damberg menar att Telia är mycket viktigt att ha kvar för att kunna säkra upp investeringar i bredband och digital infrastruktur, samt att en försäljning kan innebära säkerhetsrisker då man inte fullt ut kan kontrollera vem det är som kommer att köpa upp bolaget.

Förslaget har således både för- och nackdelar, vad som kommer att ske märks först efter valet i höst.

Publicerat iitle

Efterfrågan på celler och batteripack har skjutit i höjden efter fordonsindustrins satsning på el. Detta leder till att det blir svårt att få tag i utrustning för att kunna skapa celler. I försörjningskedjans led skapas svårigheter som gör att det bli snävt på flera plan. Ett företag som fått känna av detta är Northvolt. I egen ledning har de tänkt att göra alla steg i processen, alla utom gruvbrytning och anrikning. Allt från förädling av anrikat mineral till färdiga batteripack.

Det är dock en jätteprocess i en lång rad invecklade steg att tillverka celler från ax till limpa. Energi åt gången är enorm när det anrika materialet förädlas och renas. Genom att använda sig av förnybar energi såsom vattenkraft löses det problemet. Men det gäller att batterierna återvinns om råvarorna ska räcka på lång sikt. Att få till ett cirkulärt flöde är nyckeln. För att kunna bygga nya produkter måste man få tillbaka råmaterialet. Redan nu så finns det planer om att utveckla processen för att få batterierna till att hålla längre.

Det som är positivt är att jakten redan syns. Redan är det stor konkurrens bland biltillverkarna gällande celler och batteripack till de kommande elbils modellerna. Northvolt har fått många som vill binda sig för ett års leveranser. Detta för att försäkra sig om att kunna få tilldelning av batterier. När det gäller nyförsäljning av bilar står batteribilar/elbilar endast för 1–2 procent på marknaden. Däremot finns det företag som vill öka detta procentantal till upp mot 30 procent till år 2025. Det finns en stor marknad och många intresserade vilket har lett till hög efterfrågan, detta trots att Northvolt stora finansieringsrunda ej satt igång ännu.

Publicerat iitle

Mercedes har uttryckt att man vill satsa på att utveckla elbilar. BMW har lagt sin satsning på is, så Mercedes kan nu på allvar börja att ta upp kampen mot elbilsgiganten Tesla. Redan år 2022 så tror Mercedes att det är rimligt att de har 10 elbilar på marknaden. Återstår bara att se hur denna utveckling går framåt.

Publicerat iitle

Sverige är ett litet land på den globala penningmarknaden och ränteläget i Sverige påverkas i mycket stor utsträckning av omvärldsläget. Efter en omfattande ekonomisk kris i Lehman Brothers spår under 2008 sänke Riksbanken 2014 reporäntan till 0%. På grund av det fortsatta osäkerhetsläget i världens ekonomier så infördes 2015 en negativ reporänta, -0,10%.

Vad förutspår Riksbanken

Riksbanken meddelade i december 2017 att reporäntan skulle hållas kvar på -0,50%. Under april 2018 har Riksbanken meddelat att styrräntan fortsatt ska hållas på -0,50%. Vidare anser man att svensk konjunktur är fortsatt stark med en inflation nära målet. Samtidigt flaggar Riksbanken för att prognosen för framtida inflation blir något lägre än tidigare.

Hur påverkas reporäntan

Riksbankens tidigare indikation på att långsamt höja reporäntan med start andra halvåret 2018 ligger kvar. Man är dock tydlig med att en för snabb stärkning av den svenska kronan kan vara oerhört negativ för inflationen och vid behov är man beredd att snabbt sätta in ytterligare penningpolitiska lättnader.

Vad gör det för husägare

För svenska husägare gäller det att även fortsättningsvis vara medveten om att den låga reporäntan och den låga bolåneräntan är en variabel som kan komma att förändras. Riksbanken ser stora risker med hushållens höga skuldsättningar, skuldsättningar som dessutom stiger ännu mer. Riksbanken anser att en kombination av bostadspolitik, skattepolitik och makrotillsyn är det som krävs för att kontrollera riskerna med hushållens höga skuldsättning.

Publicerat iitle